x |
x |
 |
 |
x |
BAKTERIOLOGJIA |
IMUNOLOGJIA |
MIKOLOGJIA |
PARAZITOLOGJIA |
VIROLOGJIA |
ANGLISHT |
VIROLOGJI KAPITULLI SHTATĖ
PJESA E PESTĖ
VIRUSI I PAMJAFTUESHMĖRISĖ IMUNE TEK NJERIU DHE SIDA
STATISTIKAT
Dr Richard Hunt
Professor
University of South Carolina School of Medicine
Pėrktheu:
Profesor Kristaq Bėrxholi
Virolog - Fakulteti i Mjekėsisė
Veterinare
Departamenti i Lėndėve
Paraklinike
Tiranė
-
Shqipėri
|
SPANJISHT |
E-MAIL DR BERXHOLI |
|
 |
|
LIDHJE ME
SEKSIONET E TJERA TĖ VIH DHE SIDA JANĖ NĖ FUND TĖ KĖSAJ FAQEJE |
|
|
|
|
Rastet mė tė shumta tė vdekjeve nėpėr botė OBSH-WVO
Figura 9 |
SIDA aktualisht, nė personat mbi 13 vjeē, ėshtė pėrkufizuar si njė prezencė e
njė prej 25 gjėndjeve treguese tė njė ndrydhje (supresioni) imun tė rėndė ose
infeksion i VIH nė njė individ me njė sasi qelizash CD4+ me mė pak se 200
qeliza pėr mm kub gjak. SIDA ėshtė momenti i fundit i njė infeksioni tė gjatė,
progresiv dhe patogjenik. Prevalenca e VIH nė vėndet nė zhvillim, VIH dhe
komplikimet e tij do tė jenė me ne pėr shumė gjenerata. SIDA tani ėshtė shkaku
kryesor i vdekjeve nė gjithė botėn (figura 9).
Ka sė paku 33.2
million njerėz (vlerėsimi mesatar: 30.6 million - 36.1 million) tė infektuar
me VIH nė botė nga tė cilėt vetėm rreth 22.5 million (luhaten: 20.9 million
- 24.3 million) janė nė Afrikėn sub-Sahariane ku prevalenca e infeksionit nė
adultėt ėshtė 5.9%.
Afėrsisht 14,000 infeksione tė reja tė VIH ndodhin nė ditė nė gjithė botėn dhe
mbi 90% janė nė vėndet nė zhvillim. Njė mijė prej tyre janė fėmijė me moshė me
mė pak se 15 vjeē. Nga infeksioni tek adultėt, 40 % tė tyre janė gra dhe 15 % nė
individėt e moshės nga 15-25 vjet. Infeksioni perinatal tashmė rezulton nė njė
numur tė madh tek fėmijtė tė cilėt lindin tė infektuar me VIH. 30-50 e nėnave tė
infektuara transmetojnė VIH tek fėmijtė nga tė ushqyerit me qumėshtin e tyre
dhe rreth njė e katėrta e bebeve tė lindur nga nėna tė infektuara janė dhe
vetė tė infektuar. |
Zhvillimi i njė epidemije. Vlerėsimi i incidencės sė SIDA nė SHBA
gjatė 2000
Figura 10A
Rastet me SIDA mbi bazėn e moshės dhe seksit, Raportuar 1981-1998,
Amerikė ( Qendra e Kontrollit Sėmundjeve-QKS-CDC)
Figura 10B
Vlerėsimi i rasteve tė adultėve dhe adoleshentėve qė jetojnė me SIDA sipas
seksit , 1993 - 2001, Shtetet e Bashkuara . QKS-CDC
Figura 10C
|
STATISTIKAT E SHTETEVE TĖ BASHKUARA NGA QENDRA PĖR KONTROLLIN E SĖMUNDJEVE
Numuri total i rasteve
Nga Djetori 2005, 984,155
Amerikanė janė raportuar se janė infektuar me SIDA (nga 641,086 nė 1996). Rastet
totale nė adultėt dhe adoleshentėt me raste SIDA nė total janė 943,525 me
761,723 raste nė meshkuj dhe 181,802 raste nė femra (figura 10B). Pėrgjatė sė
njėjtės periudhė janė parė, 9,101 raste me SIDA nė fėmijtė me moshė nėn 13 vjeē.
Sė paku janė 550,394
Amerikanė tė infektuar me SIDA qė kanė vdekur ( shifrat janė tė 2005). Prej
kėtyre, 525,442 janė adultė ose adoleshentė dhe 4,865 janė fėmijė nėn 13 vjet.
Nė fillim tė viteve tė epidemisė, incidenca u rrit nga 65-95 % ēdo vit, por
pjesėrisht si rezultat i pėrpjekjeve pėr tė evidentuar ata me risk tė lartė,
niveli i rritjes ka rėnė nė mė pak se 5 % nė vit nga mesi i 1990. Kjo ishte
pėrpara futjes sė terapisė sė kombinuar pėr VIH. Nė 1996, vlerėsimi i
incidencės zbriti pėr herė tė parė poshtė 6%. Vdekjet midis personave me SIDA
gjithashtu ranė pėr herė tė parė nė vitin 1996 nė 25% (Figura 10A) (Mė
shumė informacion)
Rastet e reja
Numuri i infeksioneve tė reja me VIH nė Amerikė ka rėnė nė vitet e fundit sa
numuri i rasteve tė sėmundjes sė SIDA. Rėnia e numurit tė njerėzve me sėmundje
tė hapur ėshtė si rezultat i pėrdorimit tė preparateve antiretroviralė. Nė fund
tė 2003, QKS (CDC) raporton njė sasi prej 1.039.000 deri nė 1.850.000 persona nė
Amerikė qė jetojnė me VIH/SIDA (nga 242.000 nė vitin 1996) me 24-27% tė
padiagnostikuar dhe tė pavetėdijshėm pėr infeksionin e tyre tė VIH (figura
10C). Numuri i njerėzve qė jetojnė me SIDA, kjo ėshtė sėmundje, nė 2005 ishte
433.760 prej tė cilėve 418.084 ishin adultė dhe adoleshentė dhe 3.787 ishin
fėmijė nėn moshėn 13 vjet.
Shėnim:
Gjithnjė e mė shumė njerėz me infeksion tė VIH mbijetojnė nė mėnyrė tė
sukseshme pėr shkak tė ndėrhyrjes me kemioterapikė, numuri i njerėzve tė
infektuar ėshtė nė rritje edhe pse njė pjesė e njerėzve vdesin nga SIDA (figura
10C9). Kėshtu nė rast se rėnia e vdekjeve nga SIDA do tė vazhdojė, do tė ketė
njė rritje gjithashtu nė prevalencėn e VIH, duke theksuar se frenimi i rritjes
ka nevojė pėr njė shėrbimi parandalimi dhe trajtimi.
|
MĖ SHUMĖ INFORMACION STATISTIKAL NGA AMERIKA |
|
RASTET ME SIDA SIPAS MOSHĖS DHE ETNISĖ NĖ SHTETET E BASHKUARA
RASTET KUMULATIVE TĖ SIDA NĖ US (Sipas moshės) |
MOSHA |
# E RASTEVE TE SIDA (Dhjet.
2005) |
Nėn
13 vjetė |
9,112 |
13-14
vjetė |
1,065 |
15-19
vjetė |
5,289 |
20-24
vjetė |
34,795 |
25-29
vjetė |
114,141 |
30-34
vjetė |
193,926 |
35-39
vjetė |
208,505 |
40-44
vjetė |
164,697 |
45-49
vjetė |
102,732 |
50-54
vjetė |
56,950 |
55-59
vjetė |
30,424 |
60-64
vjetė |
16,493 |
65
vjetė |
14,503 |
|
|
Vlerėsimi
i rasteve tė SIDA tė lidhur me vdekjet nė botė 1980-2000 OBSH - WHO
Transmetimi i VIH nga nėna tek fėmija nėpėrmjet ushqimit tė gjirit ose
shkaqe tė tjera nė vitet 1979-1999 OBSH - WHO
Prevalenca e VIH midis grave shtatzana nė provincat e Afrikės sė Jugut
1990-97
Niveli i prevalencės midis banėrve in Kisumu (13-19 vjet), Kenya, mbi
bazėn e moshės UNAIDS
|
Niveli i prevalencės sė VIH midis grave nė moshėn e tyre midis dhjetė dhe
20 vjet, studime tė ndryshme Afrikanė 1995-98 UNAIDS
CNdryshimet
nė zgjatjen e jetės nė vėnde tė seleksionuara tė Afrikės me prevalencė tė
lartė tė VIH, 1950-2000 UNAIDS
Shko
kėtu pėr mė shumė tė dhėna pėr prevalencėn e SIDA dhe VIH UNAIDS
(PowerPoint)
Figura 11
Figure 11 |
RASTET KUMULATVE SIPAS ETNISĖ
(Nė parantezė jepet numuri i vlerėsuar i rasteve nė 2005) |
Raca ose etnija |
Rastet kumulative tė SIDA |
Bardhė, jo Hispanik (jo Amerika Latine ) |
385,537 (11,780) |
Zezė, jo Hispanik (Jo Amerika Latine) |
397,548 (20,187) |
Hispanik (orgjina Amerika Latine) |
155,179
(7,676) |
Aziatik/Ishujt Pacifik |
7,659 (483) |
Indianė amerikanė /Vėndas tė Alaskės |
3,238 (182) |
|
STATISTIKAT BOTĖRORE NGA ORGANIZATA BOTĖRORE E SHĖNDETĖSISĖ (OBSH) DHE UNAIDS
Infeksioni i VIH ka rritje
nė perėndim dhe vala e infeksionit qė rrezikon tė infektojė heteroseksualėt
perėndimorė nuk po materializohet. Megjithkėtė , ky nuk ėshtė rasti i njėjtė ku
nė Azinė jugore dhe nė Afrikėn jugore ka njė rritje shumė mė tė madhe .
Afrika
Nė Afrikėn sub-Sahariane
ka njė numur tė vlerėsuar prej 22.5 milionė (luhatja: 20.9 milionė 24.3
milionė; 2007 figurat) njerėz tė infektuar me VIH me mbi 2.8 milionė
infeksione tė reja nė 2006. Nė kėtė regjion, ka 2.1 milion vdekje (figura 11 dhe
12). Janė infektuar dhjetė milionė tė rinj Afrikanė midis moshave 15 dhe 24 dhe
3 milionė fėmijė. Femrat e reja Afrikane ka shumė tė ngjarė qė tė jenė mė tė
infektuara me VIH se sa tė rinjtė meshkuj. Sipas UNAIDS, 61 % e njerėzve tė
infektuar nė Afrikėn sub-Sahariane janė femra dhe kjo vjen nė rritje. Kjo ėshtė
nė kontrast me pjesėn e botės ku ka mė shumė burra tė infektuar se sa gra. Nė
shumė vėnde nė Afrikėn sub-Sahariane, gratė infektohen me VIH nė moshėn mė tė
hershme se sa burrat. Nė Afrikėn sub-Sahariane diferencat nė nivelin e
infeksionit janė mė tė theksuara midis personave tė rinj (mosha 15 24 vjet)
me njė mesatare ku pėr ēdo 10 meshkuj tė rinj jetojnė 36 gra tė reja me VIH.
SIDA ėshtė pėrgjegjėse pėr
uljen parashikimit pėr tė jetuar dhe rritjes sė mortalitetit nė fėmijė (figura
11). Niveli i mortalitetit nė fėmijtė nė Afrikėn lindore do tė dyfishohet nė
vitin 2010 dhe parashikimi i tė jetuarit, nė kėtė regjion, pothuajse do tė ulet
duke filluar nga 2 vjet.
Niveli total i infeksionit
pėr adultėt nė Afrikėn sub-Sahariane nė vitin 2006 ishte 5.9%, por nė disa vėnde
tė Afrikės sub-Sahariane, nė zonat urbane, raportohet njė nivel infeksioni mbi
30%. Nė burra mbi 25 vjet, pėrqindja e tė infektuarve me SIDA mund tė jetė mė e
lartė se 40%. Nė Botsvana, propocioni i popullatės adulte qė jetojnė me VIH
ėshtė rritur mė shumė se dyfishi nė kėto pesė vitet e fundiit, me 43 % tė grave
barse tė testuara pėr VIH pozitivė nė 1997 nė qendrėn urbane kryesore tė
Francistoėnit. (Pėr statistika tė mėtejshme shif figurėn 13).
Azia-Pacifiku
Nė 2006, rreth 1 million
njerėz nė regjionin e Azi/Pacifikut janė tė infektuar nga VIH dhe 630,000
njerėz kanė vdekur. Popullata totale e infektuar nė kėtė regjion vlerėsohet 4.9
milionė (luhatet nga 3.7 milion - 6.7 milionė) njerėz; prej kėtyre, 2.1 milionė
janė tė moshės 15 deri nė 24 vjet dhe 2.4 milionė janė gra (mbi 21% qė nga
2004). Nė kėtė regjion, niveli i VIH ėshtė rritur prej 10% pėr vit. Nė Indi,
niveli i infeksionit ėshtė nėn 1% por kjo nėnkupton qė janė 5.1 milionė
njerėz tė infektuar i cili e vendos Indinė mbrapa Afrikės sė jugut nė numurin
total tė rasteve. Shumica e epidemisė nga infeksioni i VIH rezulton prej
pėrdorimit intravenoz tė drogės
Kina gjithashtu ka problem
tė rėndė me deri nė 1.5 milionė njerėz tė infektuar me VIH nė 2004 (niveli i
prevalencės : 0.1%). Mendohet qė nė rast se nuk do tė bėhet asgjė pėr tė
parandaluar rritjen e nivelit tė infeksionit, Kina nė vitin 2010 do tė ketė 10
milionė raste me VIH.
Ndihma pėr trajtim nė
vėndet me tė ardhura tė ulta ose mesatare
Bazuar nė tė dhėnat e
OBSH(Organizata Botėrore e Shėndetėsisė-WHO), nė vitin 2006,1.6 milionė njerėz
tė infektuar me VIH marrin medikamente anti-retrovirale. Megjithėse kjo ėshtė
katėr herė mė e lartė nė numur se 2003, ėshtė vetėm njė pjesė e vogėl e
pacientėve qė kanė nevojė pėr medikamente.
Ka tė ngjarė qė faktorė
tė tjerė pėrveē prezencės tė VIH tė influencojnė nė kursin e sėmundjes, porse
nuk ka tė dhėna tė plota qė tė ketė ndonjė agjent tjetėr infektiv veē VIH nė
SIDA (Lutemi, pėr hollėsira tė mėtejshme shifni apendiksin).

|
|

Statistikat e infeksionit tė VIH sipas kontinenteve
Figura 12A
Epidemija globale dhe e Afrkės sub-Sahariane
Figura 12B
Pėrhapja e infeksionit tė VIH nė Afrkėn e Jugut 1986-2001
(animuar)
Pėrhapja e infeksionit tė VIH nė Amerikėn e Jugut
(animuar) |
|
Figura 13
Prevalenca e VIH ne adultėt nė Afrikėn sub-Sahariane, 1986-2001 |
Numri i njerėzve qė jetojnė me VIH/SIDA nė
Afrikėn sub-Sahariane, 1980-2001 |
Numuri i njerėzve qė kanė vdekur nga VIH/SIDA nė Afrikėn Sub-Sahariane,
1980-2001 |
Prevalenca e VIH midis grave shtatzane nė Afrikėn e Jugut, 1990 deri 2001 |
Kenia: Prevalenca VIH pėr adultėt dhe gratė shtatzane nė zonat kryesore urbane
dhe jashtė zonave urbane |
Niveli i prevalencės sė VIH midis grave shtatzane tė kontrolluara nė klinikat
pas lindjes nė qytetet urbane nė Kamerun: 1989-2000
|
Senegal: Prevalenca e VIH pėr gratė shtatėzėna zonat kryesore urbane dhe
zonat kryesore jashtė asaj urbane |
Perqindja e humbjes sė forcės sė punės nga SIDA prej 2005 dhe 2020 nė vėnde tė
zgjedhura tė Afrikės |
Prevalenva e VIH sipas nivelit edukativ nė moshat 15-44, Zimbabve, 2000 |
Prevalenca midis grave shtatzane nė zonat kryesore urbane, Uganda |
Prevalenca e VIH midis banorėve me moshė 13 -19 vjetė sipas moshės nė
Kisumu, Kenya |
Paraqitja e strukturės sė popullatės me ose pa epidemi tė SIDA, Botsvana, 2020 |
Rritja e mortalitetit midis burrave me moshė midis 15 dhe 60, vėnde tė zgjedhura
tė Afrikės, 1986-1997 |
Mortaliteti qė i atribuohet VIH tek adultėt, studim mbi bazėn e komunitetit
nė Afrikė, 1990-1996 |
Probabiliteti i djemve tė Zimbabvianė me moshė 15 vjet qė vdesin para moshės
50, tendenca nė kohė , vrojtime tė nacionaliteteve tė ndryshme |
Vlerėsimi i impaktit tė SIDA nė nėnnivelin e mortalitetit tė 5 fėmijve,
vėndet tė zgjedhura tė Afrikės , 2010 |
Ndryshimi nė parashikimin e jetės nė vėnde tė seleksionuara tė Afrikės me
prevalencė tė lartė dhe tė ulėt tė VIH: 1950 - 2005 |
Reziku i jetės prej vdekjes nga SIDA pėr djemtė me moshė 15 vjet, pretendim i
pandryshuar ose pėrgjysmimi i riskut tė infektuarve me VIH, nė vėnde tė
zgjedhura |
Drejtimi i rasteve tė vdekjeve nė Afrikė, 2000 |
Vlerėsimi dhe paraqitja e vdekjeve nė moshat 15-34, me ose pa SIDA nė Afrikėn
e Jugut: 1980-2025 |
Perqindja e vajzave me moshė prej 15-19 tė cilat nuk dinė se janė tė
infektuar me VIH pėr shkak tė mardhėnieve me persona nė dukje tė
shėndetshėm, 1994-1999 |
Prevalenca e VIH midis moshave 13 deri 19 vjet Masaka, Uganda, 1989 deri
1997 |
Niveli i prevalencės sė VIH midis shtatzanisė tė moshės 15 deri 19 vjet,
Lusaka, Zambia, 1993 deri 1998 |
Prevalenca midis grave shtatzane jashtė zonave kryesore urbane, Uganda |
Tendenca e prevalencės sė VIH midis grave shtatzana nė Kampala, Uganda:
1991-2000 |
Prevalenca e VIH (%) tek adultėt nė Afrikė, 2005 |
Prevalenca e VIH (%) midis grave shtatzane tė vrojtuara nė klinikat pas lindjes
nė Afrikėn sub-Sahariane, 1997/98-2004
|
Prevalenca e VIH (%) sipas gjinisė dhe rezidencės urbane/rurale, nė vėnde tė
zgjedhura tė Afrikės sub-Sahariane, 2001-2005
|
|
|
Imazhet ne 5 reshtat e mėsipėrm janė nga WHO/UNAIDS (OBSH/UNAIDS) |
 |
|
PJESE TE TJERA TE VIH
PJESA I VIRUSI I PAMJAFTUESHMĖRISĖ IMUNE
TEK NJERZIT DHE SIDA
PJESA II VIH DHE SIDA; SĖMUNDJA
PJESA III KURSI I SĖMUNDJES
PJESA IV PĖRPARIMI DHE
BASHKĖ-FAKTORĖT
PJESA V STATISTIKAT
PJESA VI NĖNTIPET DHE
BASHKĖ-RECEPTORĖT
PJESA VII KOMPONENTĖT DHE CIKLI
JETĖSOR I VIH
PJESA VIII LATENCA E VIH
PJESA IX GJENOMA E VIH
PJESA X HUMBJA E QELIZAVE
CD4
PJESA XI INFEKTIMI I QELIZAVE
TĖ TJERA NGA VIH DHE POPULLACIONI I POLYMORFIZMIT
APENDIX I VAKSINA ANTI-VIH
APENDIX II SHKAKTON VIH-
SIDA?
APENDIX III KEMIOTERAPIA
ANTI-VIH |
|

Kthehu
nė seksionin e virologji tė Microbiology and Immunology On-line
faqja sė fundi e ndėrruar nė
Monday, February 16, 2015
faqja mbahet nga
Richard Hunt
|